Anpassning – ett lagkrav, inte ett val
När en medarbetare blir sjuk eller får nedsatt arbetsförmåga uppstår en central fråga: Måste arbetsgivaren anpassa arbetsuppgifter? Svaret är ett tydligt ja – inom rimliga gränser.
Arbetsgivare har enligt lag ett långtgående ansvar för att möjliggöra återgång i arbete – både för att främja hälsa och för att förebygga onödig sjukskrivning.
Vad säger lagen?
Skyldigheten att anpassa arbete vilar på flera regelverk:
-
Arbetsmiljölagen (AML) – arbetsgivaren ska se till att arbetsmiljön är trygg och anpassad efter individens förutsättningar.
-
Socialförsäkringsbalken (SFB) – arbetsgivaren har ett ansvar att ta fram en plan för återgång i arbete om sjukskrivningen förväntas överstiga 60 dagar.
-
Diskrimineringslagen – arbetsgivare får inte diskriminera en person med funktionsnedsättning genom att underlåta att göra skäliga anpassningar.
Det innebär att arbetsgivare inte bara bör – utan måste – vidta åtgärder för att göra det möjligt för en medarbetare att jobba utifrån sin förmåga.
Vad innebär en “skälig anpassning”?
Att anpassa arbetet kan innebära många olika saker, beroende på individens situation och arbetsplatsens förutsättningar:
-
Fysiska anpassningar: t.ex. höj- och sänkbara skrivbord, ergonomiska hjälpmedel, ändrade lokaler.
-
Tidsmässiga justeringar: arbetstidsförkortning, flextid, förändrade skiftscheman.
-
Omkonstruktion av arbetsuppgifter: att ta bort tunga moment, förlägga fokus på andra delar av tjänsten.
-
Omplacering: om det inte går att anpassa den befintliga rollen, kan arbetsgivaren vara skyldig att erbjuda andra tjänster i organisationen.
Det är dock inte kravlöst – anpassningen ska vara skälig, vilket betyder att den inte får innebära orimliga kostnader eller organisatoriska störningar i förhållande till företagets storlek och resurser.
Hur går processen till?
-
Tidigt samtal
Dialog mellan chef, HR och medarbetare – gärna med företagshälsovården närvarande.
-
Bedömning av arbetsförmåga
Ofta görs detta via en företagshälsovårdsbedömning eller i kontakt med Försäkringskassan.
-
Plan för återgång i arbete
Om frånvaron är längre än 60 dagar ska arbetsgivaren upprätta en skriftlig plan i samråd med medarbetaren.
-
Uppföljning
Anpassningar ska följas upp löpande och justeras vid behov.
Företagshälsovårdens roll i anpassning
Företagshälsovården är en nyckelspelare i anpassningsprocessen. De kan:
-
Kartlägga arbetsförmåga i relation till arbetsuppgifter
-
Föreslå konkreta anpassningar
-
Fungera som neutral samtalspartner mellan arbetsgivare och anställd
-
Stötta i utformningen av en rehabplan
Att involvera företagshälsan tidigt ökar både kvaliteten och trovärdigheten i processen.
Vanliga fallgropar
-
För sen reaktion: att vänta tills sjukskrivningen blivit långdragen är ett misstag.
-
Brist på dokumentation: muntliga löften utan skriftliga planer leder ofta till konflikter.
-
Ovilja att omfördela resurser: även små bolag har ansvar – det är helhetsbedömningen som avgör vad som är skäligt.